Hej hörrni! Nu var det ett tag sen sist, vad har egentligen hänt sedan dess? Jag har firat in det nya året genom att skåla med coca-cola i en kaffekopp, varit på gudstjänster, gått på marknad, kollat på första avsnittet av Greys Anatomy på en månad och därmed börjat komma tillbaka till vardagen så smått. Sömnadsworkshopen har tillfälligt flyttat in i vårt vardagsrum, vilket betyder att vi har tillgång till fem olika symaskiner dygnet runt. Inklusive overlock. Vi klagar inte direkt.
Alla besökare som varit här i olika omgångar sedan slutet av november har också åkt hem, och nu är det återigen bara jag och Linda i huset. Januari har hittills visat sig vara en väldigt regnig månad, vilket är väldigt positivt för de som odlar majs. Det känns också som att det resulterar i att luftfuktigheten är högre än innan, och det tar dagar för tvätten att torka. Allt tar alltså tid. Så det är väl egentligen som vanligt i Zambia. Fast samtidigt går tiden snabbt nu. Vi har kommit en bit in i januari och har alltså mindre än två månader kvar. Så nu är det bäst att passa på att köpa så många fina tyger som möjligt och äta så mycket futumbuwa som det bara går innan jag flyger tillbaka till Sverige igen. Känns som en bra plan.

 

Tisdagen den 20:e till torsdagen den 22:e december hängde vi på safari i Chobe i Botswana. Vi sov i tält i parken och somnade till ljudet av rytande lejon. På morgonen när vi vaknade kunde vi se tassavtryck runt vårt camp. Ganska coolt. Vi fick se massor med djur också såklart, inte bara höra dem. Vi kunde bocka av fyra av fem av ”the big five”, alltså både elefant, buffel, lejon och leopard. Den femte, noshörningen, visste vi att den inte fanns i parken så vi hade maximal tur. Fick också beskåda något av det sjukaste jag någonsin sett. En pytonorm som slukade en impalaunge. Vår guide var helt till sig och sa att detta var en ”once in a lifetime”-upplevelse. Galet.
Vi fick också lära oss ett och annat, så här följer bilder på massor av djur och något som jag kallar för ”fun facts på safari”.

Först fick vi åka på båtsafari. Där borta någonstans ligger Namibia.
 
Fun fact nummer ett: De svarta fläckarna på krokodilens mage fungerar som ”solar panels”, solfångare. Hjälper till med matsmältningen, om jag förstod det rätt.
 
Fun fact nummer två: Flodhästar blir lätt solbrända. Det är därför de hänger så mycket i vattnet, för att komma undan solen och svalka ner sig.
 
Efter båtsafari var det bilsafari som gällde!
 
Fun fact nummer tre: Elefanter har mer än tusen muskler i bara snabeln. Jämför det med människans sammanlagt 600 muskler. Stört många muskler alltså.
 
Jag är fett glad över att få se elefanter. Är man med i elefantklanen så är man. Bildcredd till Linda
 
Fun fact nummer fyra: En flock av vårtsvin består av honor och ungar. Hanarna är ändå för bråkiga, så det är bäst att klara sig utan dem så långt det går.
 
Det sjukaste jag har sett. En pytonorm som slukar en impala.
 
En buffel som chillar lite i en buske.
 
Leopard!
 
Fun fact nummer fem: Giraffens ungar börjar sitt liv med ett fritt fall på nästan två meter. Man tror att dunsen när de slår i marken hjälper till att kickstarta deras hjärtan.
 
Den här giraffen är visst ganska dålig på kurragömma..
 
En ung lejonhane som inte var jätteimponerad av samlingen med turister.
 
Det var allt från den här safariresan!
 
 
 
 
 

Gott nytt år hälsar vi från Zambia! Jag hoppas att ni får en härlig nyårsafton och en bra start på det nya året. Vi ses 2017!