Den senaste veckan har varit som de allra flesta andra vardagsveckor här i Zambia. Fast ändå inte. Det är trots allt en annorlunda stämning nu, när vi närmar oss slutet på vår tid här. Kanske är det bara hos mig stämningen har blivit en annan, men jag tycker också att det pratas mer om det bland våra vänner. Hur lite tid vi egentligen har kvar, att vi kommer bli saknade och att vi måste komma tillbaka. Försöker ta tillvara på tiden så mycket som det går.
I veckan har vi alltså bland annat fått hjälp av några vänner att plocka bananer från vår trädgård, vi har återigen fått pröva vårt tålamod då vi satt och väntade i fyra timmar på att få åka med på en outreach med sjukhuset som aldrig blev av, ätit nshima med vår zambiska familj, gått på marknad, och svettats i värmen som kommit tillbaka pga dåligt med regn. Vi har också haft en kombination av inflyttningsfest och att fira att skoluniformerna är klara i sömnadsworkshopen. Det blev en riktig storfika med fyra sorters kakor, futenboa och kaffe. Dessutom häll några av kvinnorna spontana tal och tackade mig och Ann för allt vi gjort, och sedan blev det både sång och dans. Jag kanske, eventuellt fick en liten tår i ögat då. Det har ju verkligen varit otroligt roligt att få jobba tillsammans med dem, att se hur de först knappt kunde sy rakt och nu gör de både byxor och skjortor och allt möjligt på egen hand. Fantastiskt med andra ord. Men det är ju inte över riktigt än. Nu har vi nämligen börjat sy på de väskor av afrikanska tyger som ska med till Sverige och säljas till förmån för ett skolbygge. Ett väldigt roligt projekt! Mycket mer inspirerande att jobba med de färgglada, mönstrade chitenge-tygerna än med enfärgade skoluniforms-tyger (som det blivit ganska mycket av). Det blir härligt att sprida lite Zambia-vibbar hemma i Sverige-land!

Bananplockning på gång
 
Spontan dans och sång i det nya syrummet. Zambia hörrni.
 

Häromdagen gick vi ut på en liten promenad. Planen var att vi skulle ta en foto- och filmrunda i det fina skymningsljuset. Promenaden blev kanske inte så lång som vi tänkt då det alltid finns människor ute att stanna och prata med, och jag hade ett barn i varje hand så det blev en aning svårare att ta bilder men några blev det i alla fall.

Lite såhär ser det alltså ut i Mpongwe nu. Grönt och härligt efter allt regn.

 
 

Igår var dagen äntligen kommen, dagen då sygruppen kunde flytta in i deras nya rum som Linda och grabbarna i workshopen har jobbat så bra med. Så igår packade vi upp symaskiner och allt material i det nya rummet. Dessutom så hade en gammal missionsstation som också drivit ett sömnadsprojekt lagt ner den verksamheten och gett oss en massa lådor med gamla symaskiner, tyg och sömnadstillbehör. Några lådor var också fyllda med skor och hattar (som vi ska sälja på marknaden för lite extra inkomst) så vi roade oss med hattparty mitt i allt uppackande. Fantastiskt roligt!

Välkommen in i det nya syrummet!
 
Packa upp..
 
..och organisera i hyllorna.
 
Och så paus för hattparty såklart!
 
Titta! Mina favoritkvinnor i Zambia!